Förordningen om Europabolag trädde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebär att företag nu kan bedriva verksamhet i olika länder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land än moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag måste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvärv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gå till samt att se hur eventuella övervärden som uppkommer genom förvärven skulle kunna påverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plc´s koncernredovisning.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Som utgångspunkt gäller enligt inkomstskattelagen att alla räntor får dras av. Kravet på att utgifter måste ha ett kausalsamband med inkomsters förvärvande och bibehållande gäller alltså inte. Sedan 1 januari 2009 begränsas dock avdragsrätten för vissa räntebetalningar. Bestämmelserna infördes som ett resultat av att Skatteverket uppmärksammat ett antal ränteupplägg som väsentligen urholkat skatteunderlaget och som inte kunde angripas med skatteflyktslagen. De nya bestämmelserna tar sikte på koncerninterna förhållanden och innebär ett avdragsförbud på räntor på koncerninterna lån som tagits för att förvärva delägarrätter från ett företag inom koncernen.

Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten.Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden..

I svensk rätt gäller som utgångspunkt att alla räntor är avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begränsas dock rätten till avdrag för samtliga koncerninterna lån, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rätten till avdrag för att uppnå skattefördelar. Det finns dock undantag till begräsningen då avdrag ändå kan medges. Ett sådant undantag är den så kallade tioprocentsregeln. Regeln innebär att avdrag ändå kan medges, om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst tio procent.

Studien utreder tillämpningen av korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL vad avser räntor på krediter mellan koncernbolag med olika hemvistländer. Som grund för arbetet presenteras bl a 13 rättsfall, som belyser olika aspekter av problematiken. Den ändring av det aktuella lagrummet som genomfördes 1983 ges också betydande utrymme i framställningen. Materialet har delats upp med avseende på 1) skillnaden mellan lån och aktieägartillskott, 2) marknadsmässig nivå på räntan samt 3) affärsmässiga skäl till avvikelse från marknadsmässiga villkor. Den efterföljande analysen berör bl a hur misstag i bokföringen hanteras, hur marknadsmässiga villkor fastställs när ett avtal inte hade varit möjligt utanför koncernförhållandet och hur referensräntor fastställs.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.

Syftet med denna uppsats är att studera ett tjänsteföretags implementering av CSR för att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar implementeringen av den. Vi har utgått från det interna företagsperspektivet för att på lämpligt sätt kunna besvara vår problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt med abduktiv ansats. Vi har utgått från traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, värden och värderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör även teorier som behandlar strategiska förändringsprocesser.

The purpose of our essay is to find out if there are any strategies for profit transactions in a group. To realise our purpose we conducted two case studies with interviews. But we can not draw any general conclusions.To conduct the research we had to build a theory. In this theory we found motives to do profit transactions and how to do it. We also thought that there had to be some conflicts between the motives and the manager´s interests.In our analysis we found that financing the dividend was a strong reason to make profit transactions between companies in the group.

Transfer pricing including internal loans have increased in recent years, making it easier for companies to minimize their taxable income. After the Swedish court case Diligentia, there have been discussions regarding the influence of a parent company's transparency and control of the subsidiary with regards to the interest rates on internal loans. In court cases that followed Diligentia, the Swedish Tax Agency argued that a parent company always could be assumed to have sufficient transparency and control of the operations in the subsidiary, and therefore reduce the risk on their debt obligations. This thesis seeks to analyze the effects of the transparency and control a parent company has with regards to interest rates on internal loans. The analysis is conducted by analyzing court cases similar to Diligentia.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med ränteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om åtgärder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första ränteavdragsbegränsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utländska bolag drabbas av begränsningarna i högre omfattning än inhemska, vilket innebär att reglerna riskerar att inskränka den fria etableringsrätten inom EU.Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna är förenliga med etableringsfriheten inom EU. Frågan kring reglernas förenlighet med EU-rätten är viktig för alla som verkar på den inre marknaden inom EU.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.